Attityder och stelt socialskydd försvårar deltagandet i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning

Ja jag håller med, hör till dem som saken berörs av. Anser att man gör ett lika värdefullt arbete precis som alla andra människor.

Attityder och stelt socialskydd försvårar deltagandet i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning

Anna Caldén vill uppmana personer med funktionsnedsättning att våga ta plats och tro på sig själva.
Foto: Ari Sundberg/SPT Anna Caldén vill uppmana personer med funktionsnedsättning att våga ta plats och tro på sig själva.

Bland nordens länder är Finland sämst i klassen när det gäller att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. SPT/Sofie Fogde / ÖT

Enligt riktgivande undersökningar deltar endast 20 procent av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet i Finland. Samtidigt vill regeringen höja sysselsättningsgraden till 75 procent.

Anna Caldén, vikarierande koordinator för Samarbetsförbundet kring funktionshinders (SAMS) vänverksamhet i Österbotten, är själv funktionshindrad och är en av dem som lyckats ta sig in i arbetslivet. Hon anser att personer med funktionsnedsättning kunde bidra mycket mer till att höja sysselsättningsgraden, men det är inte så lätt att få jobb.

– De största orsakerna till att så få personer med funktionsnedsättning inte får jobb är samhällets attityder och att arbetsgivarna ofta är ovetande om vilket slags stöd man som arbetsgivare har rätt att få ifall man har en funktionshindrad arbetstagare, säger Caldén.

Hjälpmedlen kan vara små ändringar på arbetsplatsen, till exempel en ramp, som arbetsgivarna får ersättning för.

Dessutom har den funktionshindrade rätt att få stöd från sin hemkommun om något större, till exempel toaletten, behöver åtgärdas på arbetsplatsen.

Många personer skulle gärna jobba för att känna sig inkluderade i samhället, men det nuvarande socialskyddet ställer till det för många.

– Socialskyddet måste bli mer flexibelt. Många blir utan stöd om de börjar arbeta, trots att de är beroende av det, säger Caldén.

Finland är värst

På måndag ordnar SAMS ett funktionsrättsseminarium i Helsingfors. Där ska bland annat riksdagsledamot Juhana Vartiainen (Saml) delta. Enligt honom är Finland absolut sämst bland de nordiska länderna beträffande sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning. Situationen måste förbättras.

– Det här beror till stor del på det stela kollektivavtalssystem vi har i Finland som inte tillåter flexibilitet, säger han.

Däremot säger Vartiainen att dessa personer utgör en så liten procent att de inte i märkbar grad kan bidra till att öka den nationella sysselsättningen till 75 procent, även fast de skulle sysselsättas i högre grad.

Sverige är en föregångare

Också Anne Mäki, utbildnings- och arbetslivsexpert på Invalidförbundet, håller med om att Finland borde bli bättre på att göra kampanj för att inkludera dessa personer i arbetslivet.

– Det har inte hänt så mycket på den här fronten de senaste åren. Många personer med funktionshinder diskrimineras i arbetslivet, säger hon.

Enligt henne är det främst attityderna som måste förändras. Hon lyfter fram en framgångsrik kampanj som Arbetsförmedlingen i Sverige har startat som kallas ” Gör plats ”. Syftet med kampanjen är att fler med funktionsnedsättning ska få jobb. En liknande kampanj som Invalidförbundet för är ”Sopivaa työtä kaikille”, på svenska ungefär ett passande jobb för alla.

– Vi har redan mycket hjälpmedel i Finland för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. Problemet är att vi inte använder oss av dem.

De som inte kan arbeta alls

Simo Vehmas, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, forskar i teoretiska och etiska problem relaterade till funktionsnedsättning. Han ska också delta i SAMS:s funktionsrättsseminarium.

Vehmas jämför också Finland med andra länder.

– Till exempel i USA är mycket fler funktionshindrade inkluderade i arbetslivet. De är helt enkelt tvungna att arbeta eftersom det inte finns något liknande socialskydd där som det vi har i Finland.

Det betyder inte att det är dåligt att man i Finland får stöd. Det måste enligt Vehmas bli mer flexibelt och lättare att kombinera stöden med en lön.

Vehmas vill däremot betona de personer som har funktionsnedsättningar och inte klarar av att arbeta över huvud taget. Hur ska dessa känna att de är delaktiga i samhället?

– Det är viktigt att dessa personer inte endast reduceras till välgörenhetsobjekt, utan att man också börjar diskutera deras rätt till ett meningsfullt liv på politisk nivå, säger han.

Inte en belastning

I det stora hela tycker Anna Caldén att utvecklingen ändå går åt rätt håll och attityderna mot funktionsnedsättning har blivit positivare.

Målet att försöka få arbetsgivare medvetna om att mångfald är en positiv sak på en arbetsplats och att personer med funktionsnedsättning inte är en belastning.

– Ett tips är att fråga i stället för att anta, säger hon.

Caldén vill uppmana personer med funktionsnedsättning till att våga tro på sig själva och på att deras arbete är lika betydelsefullt.

– Våga ta plats, säger hon.

Jämförande av de nordiska länderna

  • I Finland deltar cirka 20 procent av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet.
  • I Sverige har motsvarande siffra legat kring 60 procent och i Norge kring 45. I Danmark är siffran cirka 55 procent.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.