Med en pratstund hann jag nog

Det känns alltid bra att här på boendet finns det en del handledare, som jag kan växla mina tankar angående vissa personer i personalen. Ja det har kommit fram att vi har liknande tankar och funderingar, då vet jag att jag inte är ensam med mina funderingar.

Tisdag idag, jag gick som vanligt och trampade. Jag är nöjd att ha lyckats skapa rutiner med trampandet, sen är det kul och småprata med människor som går förbi där jag sitter o. trampar på Motomeden. Hade hunnit sådär 7,4 km. på 24, 25 min. när mamma ringde och frågade om jag hann prata. Jag svarade att med en pratstund hann jag nog. Medan vi pratade lät jag cykelns motor gå och trampade bakåt med fötterna, samtidigt fick de slappna av. Det kändes skönt, och då kunde jag göra två saker på en gång. 🙂

Kram 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.