April, april

Det är ju första april, själv kan jag inte lura folk, börjar alltid att skratta och kan inte hålla minen. Läste på nätet bakgrunden till aprilramsan, som alla av oss gick som barn och rabbalade upp just denhär dagen.

april, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill

Den här frasen brukar man ju uttala i samband med att man lurar någon den 1 april. Denna sed, liksom liknande varianter av talesättet, är spritt över stora delar av västvärlden och tros ha anor ända från antikens Rom. I Sverige känner vi till bruket åtminstone sedan 1600-talet. Seden tros ibland ha sin grund i att årets gamla början i mars-april flyttades till januari; i saknad över den gamla ordningen gav man varandra skengåvor 1 april i stället för de gamla nyårspresenterna.
Din dumma sill är troligen ett svenskt ljudrim till april med motsvarighet i franskans poisson d’avril, ’aprilfisk (makrill)’, som också kommit att beteckna den som blir lurad, ’aprilnarr’ (jfr eng. april’s fool). Bakgrunden till uttrycket aprilfisk (’makrill’, ’sill’) är oklart. Kanske kan det ha att göra med att makrillen blev så talrik i april att den lätt kunde luras i näten?

Det sista ledet jag kan lura dig vart jag vill har sin förklaring i att aprilskämtet i gamla tider ofta bestod i att man lurade någon att bege sig till en avlägsen plats.

”Maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne” (även mars, mars måne) och liknande fraser är travesteringar på april,  april. Dessa har använts för att utsträcka perioden under  vilken man kunde lura varandra.

Läs mer om aprilskämt på aprilskämt.se eller hos Nordiska museet

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.