Det var en bra fråga

Medan jag satt och väntade på Vippari, pratade jag med en som jag kände. Det blev pratat lite allt möjligt. Sen fick jag frågan: ”Om jag får sitta länge i bussen?” Då svarade jag: ”Nå, ibland.” Och då visste jag inte att dagens hemfärd skulle ta 25 minuter. I bilen fick jag höra av chauffören att man får ha mig 50 minuter i bussen, eftersom jag inte är betalande kund. Hur kan det vara så? Ja det var en bra fråga. Lite orättvist är det tycker åtminstone jag. Ibland skulle man vilja se människorna i centralen som planerar körrutterna, att de fick prova och sitta i rullstol och åka med.                                                                                                                                                                                                                                                                                                   När jag kom hem väntade min assistent på mig, vi gick in och kokade kaffe. 🙂 Regnet kom efter en stund att jag kom hem och det har kommit regnskurar. Därute var det så pass svalt att vi tog pelargonerna in för att rensa bort alla torra blommor och blad, sen fick de gå ut igen. Nu är blommorna vackra för en stund, den lilla Jakobstads pelargonen fick stanna härinne på fönsterbrädet. 🙂

Kram 🙂

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.