Mitt självförtroende är i smulor

Valborgskvällen lider mot sitt slut, sitter än en gång i mitt barndomsrum och försöka lägga morgonens händelse bakom mig. Det är svårt att glömma den kritik som jag fick. Jag bloggar ju om hur jag upplever min vardag och mina känslor, jag kan inte släta ut allt och låtsas  allt är bra. Vet inte om den som kritiserade mig förstod hur illa hon gjorde mig, och illamåendet sitter kvar i min kropp.  Jag är oehört ledsen om jag skriver på ett sätt som alla kanske inte tycker om, men tänk också hur det kan såra mig. Snart får jag väl sluta  skriva, för att nu känner jag att mitt självförtroende är i smulor.

Varje människa måste ibland kunna ta emot kritik. Jag vill inte vara elak nu, men känner faktiskt mig djupt sårad. Kanske är jag en känslig människa men jag är som jag är.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.