Tröstande ord

Benet känns helt okej även om  jag inte har tagit värkmedicin igår kväll. 🙂 I morse hamnade jag en stund av förtvivlan, min far hjälpte mig till wc. Min högra fot ville hela tiden dras upp från marken, och jag kunde inte riktigt stå ordentligt på båda benen, vilket gjorde det svårt att hjälpa mig. Far blev nervös över situationen, vi fick mig ändå på wcstolen, jag brast nästan i tårar. Jag blev lite förtvivlad över att det inte gick, visste inte riktigt vad jag skulle tro på.

Mor kom och se vad  som hände. Sedan sa hon, att det var säkert tröttheten i den högra foten efter gårdagens terapi, och var inte alls bekymrad över min situation. Jo för att fysioterapin igår var ganska hård och tog på krafterna. 🙂 Det var skönt att ha någon som förstod en, och få höra tröstande ord, just då när man mest behövde. 🙂

Vi har en grå och mulen dag, temperturen är jag inte säker men kan vara där omkring noll strecket. Ni ska ha en skön lördag. 🙂

Kram  🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.